Jag bröt ihop totalt … – Nina Malmström
ninamalmstrom

Nina Malmström

Annons

Jag bröt ihop totalt …

Och jag som häromdagen skrev att jag för det mesta försöker hålla en positiv ton härinne, nu kommer ett riktigt klagoinlägg. Haha! Igår alltså … fy fasen. Som om jag inte har tillräckligt med dramatik i mitt liv just nu.

Allt började med att flyget var en hel timma försenat och reser man själv med en liten bebis är det inte riktigt de nyheterna man vill mötas av när man kommer till incheckningsdisken. Men lillpluttan skötte sig exemplariskt, tack och lov. Jag lånade en sulky på flygplatsen (tips till er som reser från Landvetter – guldstjärna till den som kom på detta) och det gick faktiskt super att köra vagnen och samtidigt rulla min nya gråa lilla kabinväska från Rusta med skötväskan ovanpå. Och det hanns med både en cappuccino + focaccia på Espresso House i lugnan ro med lillan i barnstol samt ett blöjbyte. Vi fick dessutom gå på planet nästan först, vilket jag trodde var en självklarhet när man reser med små barn – men av egen erfarenhet, NIX. Inte överallt.

But so far – allt frid och fröjd. Dock hade jag tilldelats mittenplatsen vilket kändes lite svettigt med en övertrött bebis i famnen, dessutom på ett Vueling-flyg (där sätena är designade för mini-spanjacker), men jag lyckades till sist byta till mig en fönsterplats. SKÖNT! Framför allt då vi blev kvar på marken i nästan ytterligare en timme på grund av köer i luftrummet eller fråga mig inte vad. Isabella slocknade ganska fort, men vaknade sedan igen så fort det äntligen blev dags att lyfta – för att sedan vara vaken resten av resan. Haha! Som tur var, var hon i alla fall världens gladaste bebbe nästan hela tiden. så det gick ju bra ändå.

När vi till slut landade i Barcelona hade folk såklart superbråttom av och jag satt kvar med Isabella i godan ro tills planet var tomt för att slippa stressa. Såg en tjej med röd klänning lyfta ner en väska som var väldigt, väldigt lik min nya lilla grå från hatthyllan – och jag var sååå nära på att säga “oj, jag tror nog det där är min väska”. Men hon verkade så övertygad och rusade ut från planet, så jag lät det vara och kände mig genast lugnare när jag såg att det fortfarande låg kvar en likadan. Jag ångrade mig dock i samma sekund som jag öppnade den för att ta fram Isabellas bärsele. ÅH NEJ!!!! Kastade upp lillan på armen och halvsprang mot bagagebältet i försök att hinna ikapp den andra tjejen, för jag mindes ju exakt hur hon såg ut. Hon hade nog dock inte med sig mer än den lilla grå för hon syntes inte till någonstans. I panik ringde jag Gabriel som stod och väntade på andra sidan och bad honom hålla utkik efter en rödklädd blondin. TOO LATE!

Usch! Där stod jag och kämpade mot tårarna med en bebis på armen och två JÄTTEVÄSKOR med vagn och bilbarnstol påväg, som jag skulle lyckas hämta ut själv. Och den lilla gråa väskan – med bland annat min helt nya Macbook Air och kamera – skulle jag nog aldrig se igen … Grejer är bara grejer, även om dyra sådana, men när det plötsligt slog mig att jag ju hade ALLA bilder på Isabella sparade i datorn ville jag bara lägga mig ner på golvet och gråta. Jag rotade igenom den andra tjejens väska för att försöka hitta något namn eller nummer. Men nada. Jag blev bara SÅ arg på mig själv som på flygplatsen i Göteborg hade bett min pappa stoppa adresslappen som föll av min väska i sin ficka istället för att skriva mina kontaktuppgifter och knyta på den igen. Att kön till “Lost luggage” innebar minst en timmes väntetid gjorde ju inte heller saken bättre.

Efter att jag otroligt nog lyckats hämta ut alla Isabellas grejer på egen hand, mött upp Gabriel på andra sidan, skrivit efterlysning på Facebook och bett folk dela? var det dessutom dags att montera den där jäkla bilstolen som jag köpt med mig från Sverige. Vilket såg superlätt ut när tjejen visade mig i butiken och så även på YouTube-videon. Men det var det alltså inte. Helt och hållet omöjligt, och inget blev som det skulle (någon som har en Maxi-Cosi Mobi XP i en Nissan Qashqai?). En kombo av allt nämnt ovan, minimalt med sömn de senaste veckorna och en allmänt stressig tillvaro för tillfället blev droppen och jag bröt typ ihop totalt. Too much helt enkelt, Mitt i allt ringde någon på mitt svenska nummer, då jag ännu inte hunnit byta till det spanska simkortet. Thank God for that. Det var tjejen med väskan – hon hade startat min dator och sett mitt inloggningsnamn “Nina Malmström” (tusen tack till min brorsa att du la in det) och sökt upp mitt nummer på Hitta.se. Vilken enorm sten som föll från mitt hjärta!!!

Halv tolv var vi äntligen hemma och jag däckade med en gång helt utmattad utan middag eller dusch i en säng utan lakan. Inte riktigt så jag hade önskat att spendera första kvällen tillsammans med Gabriel på nästan två veckor, men det blir inte alltid som man tänkt sig. Idag har jag hängt med min underbara lilla bebis och fantastiska pojkvän, käkat lunch på vårt favoritställe, legat en timme på stranden med min familj och tjejkompisar, badat i ett 22gradigt Medelhav, packat några kartonger och fått sålt massor med möbler till ett par som var här precis. Nu har lillan somnat och vi ska äta sushi på golvet mitt i vårt flyttkaos. Så idag är jag glad igen. 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
ninamalmstrom

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emilia

    Hååå vilket kaos!!! Ibland måste man bara få bryta ihop och komma igen sen. Sååå skönt att väskan kom till rätta!
    KRAM

  2. Linda

    Åh vilken kaos dag. Men tur att den slutade bra. O att alla bilder hitta hem igen, som sagt materiella ting är inte hela världen..men alla bilder på ens bebis är värt såå mycket mer och är oersättliga!
    En fin dag önskar jag dig!

    1. ninamalmstrom
      ninamalmstrom

      Visst är det så!! Ska lägga upp dem på vår server bums. Tack för din kommentar Linda!! Kram

  3. C

    Men oj vilken dag! Har varit med om en liknande situation när min bebis var 5 mån. Från att resan skulle ta 6 timmar med ett byte tog det 16 timmar och då hade jag missat tåg mm och flygbolaget hade tappat bort väskan som vi först fick 5 dgr senare lagom till vi skulle åka hem.

    Men att någon tar fel väska är ju ändå en mardröm!! Tur det löste sig 🙂

    Vi har en annan maxi cosi stol till våra barn, mobi och det enda krångliga är att sätta fast banden under stolen framför. Men vi har satt den.ena i framsätet (airbagen går att stänga av med nyckel). smidigt när man är själv och lättare att installera stolen där 🙂

    1. ninamalmstrom
      ninamalmstrom

      Nä fy sjutton!!! Inte kul!! Men som sagt, tur att det löste sig till sist… Att fästa banden var typ det enda som funkade för oss. Bilbältena satt för långt fram så bilstolen hamnade jättelångt fram och stödbenet nådde inte ner till marken. Mycket märkligt … Kanske får ta den i framsätet, får kolla med airbagen bara. KRAM och tack för din kommentar!! <3

Annons