Märkligt! – Nina Malmström
ninamalmstrom

Nina Malmström

Annons

Märkligt!

Hej fina ni! Hola de Barcelona! Sitter just nu på en uteservering och dricker en cappuccino i väntan på att bruncha tillsammans med Danne och Cissi. Ska bli SÅ gott! Lilla O sussar sött i vagnen – vi har varit ute på en liten morgonpromenad längs stranden och bara andats in Barcelonaviben. Härligt! Fick så många flashbacks från alla barnvagnspromenader med Isabella – var nästan som att transporteras tillbaka tre år i tiden, bara med en annan bebis i vagnen. Ganska märkligt… Igår var det 20 grader och sol, men dessvärre verkar jag ha lite otur med vädret den här gången för prognosen ser väl sisådär ut de närmsta dagarna. Men men, jag ska inte klaga. Varmare än i Sverige i alla fall och det viktigaste är att jag är här. Flygresan gick förresten super, Olivia sov från take off till landning och jag passade på att rensa telefonen från alla de 63 000 bilder som jag samlat på mig under de senaste åren. Jisses, det var verkligen på tiden – det kommer konstant saker emellan. Jag kom en bra bit på vägen i alla fall.Hands up!

En annan märklig sak som jag upplever varje gång jag landar här på flygplatsen… Jag vet inte hur många gånger jag rest mellan Göteborg och Barcelona genom åren, men majoriteten av gångerna har Gabriel stått och väntat för att hämta upp mig. Trots att jag ju vet att han omöjligt kan dyka upp söker jag liksom omedvetet med blicken efter hans ansikte genom folkmassorna när jag kommer ut från terminalen. Varenda gång. Så knäppt ändå! Jag minns pirret i magen när jag varit borta några dagar eller kanske till och med veckor och visste att han stod där utanför och väntade. Hur pulsen liksom höjdes lite. Hur jag ökade på stegen påväg mot utgången för att komma fram och ut till honom så snabbt som möjligt. För att inte slösa en endaste sekund till. Allt det där kommer liksom tillbaka. Är det inte märkligt? Haha! Känns verkligen som ett helt annat liv…

Fast jag BLEV faktiskt uppmött på flygplatsen även igårkväll. Men av bästa Danne som precis avslutat dagens flygpass. Så jag fick hjälp med väskorna och skjuts hela vägen hem till dem i Barceloneta där sängen var bäddad och redo att krypa ner i. Himla snällt va! Nu ska jag bara njuta allt jag kan, även om det känns ganska tomt utan Gabriel och Isabella. Det här är liksom deras plats också, vår plats. Där allt började. Vi FaceTimeade en stund imorse och det verkar åtminstone inte gå någon nöd på någon av dem. Bra med lite tid för far och dotter på tu man hand också säkert. Kram så länge!

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
ninamalmstrom

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons